Vecka 34.
Först vill jag säga ett stort grattis till bloggsystern Emelie som äntligen fått sin bebis! Man blir riktigt rörd av att läsa om när flickan kom till världen, och jag blir lite påmind själv om att min egen förlossning faktiskt inte är så värst långt borta. Jag längtar verkligen!
Tiden tickar på och jag är nu i vecka 34. Jag trodde nog att tiden skulle gå lite långsammare nu när jag inte jobbar mer, men det gör den tack och lov inte alls. Veckorna går fort och vi har redan gått tre gånger på föräldrautbildning nu. Så på fredag väntar ett besök på BB i Varberg och fredagen därpå är sista tillfället som vi decemberföräldrar träffas. Vi pratar mycket förlossning på utbildningen och det får en verkligen att inse att det snart är dags. För varje andnings- och massageövning som jag och Viktor får göra blir allt mer och mer verkligt.
Hisnande. Läskigt och underbart.
Bebis rör sig mycket i magen nu, även om rörelserna har blivit mer tryckande och vridande på något sätt. Det börjar nog bli trångt där inne nu. Nu har bebisen legat med huvudet nedåt under de två senaste barnmorskebesöken och det bådar ju gott. Att den vänder på sig igen nu är inte så troligt, utan den stannar nog i det här läget tills den fixerar sig. Däremot vänder den sig från sida till sida och ibland har rygg och rumpa fram. Det är så häftigt nu när jag kan känna hur bebisen ligger. Det blir ju liksom lite lättare att föreställa sig ett riktigt barn då.
Alla prover och värden, hjärtljud och mått är fortfarande toppenbra. Bebis ligger lite över medelkurvan (SF-måttet) och kan vara något större än de flesta bebisar, men inte så stor att vi behöver göra ett tillväxtultraljud (och jag hoppas att vi slipper).
I veckan väntar alltså BB-besök och då kommer verklighetskänslan garanterat att öka på. Jag gillar den!
söndag 31 oktober 2010
måndag 25 oktober 2010
Big bulle
Vecka 33.
Jag mår gravid.
Det kan jag säga er. Jag är så gravid att jag knappt känner mig som människa. Mer som en stor bulle. Big bulle. Med korvfingrar och ankgång. Andfådd och tung. Och tyngre har jag hört talats om att det ska bli.
Och jag vet. Jag är hemskt dålig på att ta foto och lägga ut till er. Men det kommer bilder på magen snart, det lovar jag.
Här på landet går livet sin lilla gång. Jag som är ledig från jobbet numera sysselsätter mig med små dagsprojekt som att baka småkakor och bröd, äta småkakor och bröd, sortera papper i pärmar och titta på både meningsfulla och meningslösa tv-program. Och så vaggar jag ut med hunden några gånger om dagen också.
Men nej, jag är inte hysteriskt sorterande/ städande som många påstår sig bli. Sånt ligger inte för mig i vanliga fall och jag tror inte att jag kommer att bli det minsta drabbad. Jag föredrar att lulla runt här hemma och inte känna mig tvungen. Och att laga mat och baka, det är roligt. Men Viktor som är städmanikern i vår familj går säkert i hemlighet och hoppas på att jag helt plötsligt ska bli galet personlighetsförbytt och gå loss med dammsugare, vippa och trasa flera gånger i veckan. Men inget sådant än så länge alltså.
Jag mår gravid.
Det kan jag säga er. Jag är så gravid att jag knappt känner mig som människa. Mer som en stor bulle. Big bulle. Med korvfingrar och ankgång. Andfådd och tung. Och tyngre har jag hört talats om att det ska bli.
Och jag vet. Jag är hemskt dålig på att ta foto och lägga ut till er. Men det kommer bilder på magen snart, det lovar jag.
Här på landet går livet sin lilla gång. Jag som är ledig från jobbet numera sysselsätter mig med små dagsprojekt som att baka småkakor och bröd, äta småkakor och bröd, sortera papper i pärmar och titta på både meningsfulla och meningslösa tv-program. Och så vaggar jag ut med hunden några gånger om dagen också.
Men nej, jag är inte hysteriskt sorterande/ städande som många påstår sig bli. Sånt ligger inte för mig i vanliga fall och jag tror inte att jag kommer att bli det minsta drabbad. Jag föredrar att lulla runt här hemma och inte känna mig tvungen. Och att laga mat och baka, det är roligt. Men Viktor som är städmanikern i vår familj går säkert i hemlighet och hoppas på att jag helt plötsligt ska bli galet personlighetsförbytt och gå loss med dammsugare, vippa och trasa flera gånger i veckan. Men inget sådant än så länge alltså.
måndag 18 oktober 2010
Ovanliga måndag.
Vecka 32.
Idag är första dagen på resten av mitt liv.
Ett nytt liv.
Just så är det.
Idag är dagen som jag väntat i år och dar på - min första lediga dag i väntan på bebis. Tiden har tickat rätt så fort fram tills nu och jag hoppas att det så fortsätter.
I fredags packade jag ner sakerna på jobbet och försvann ut genom dörren.
Det var tomt och lyckligt. Vemodigt och underbart.
Tänk att jag äntligen får lov, att jag också ska få gå hem och få lov att vara förväntansfull. Tänk.
Och så blev det måndag och Viktor åkte iväg i morse som vanligt. Men inte som vanligt.
Ovanliga måndag.
Jag, katten och hunden har tänt stearinljus och myst hela dagen. Hyrt en film, lagat lunch.
Och så har jag hunnit med ett besök på mödravården i förmiddags också. Allt ser fortfarande helt perfekt ut. Mina värden och bebisens hjärtljud var fina. Lyckliga jag.
Lyckliga, lyckliga, lyckliga jag.
Idag är första dagen på resten av mitt liv.
Ett nytt liv.
Just så är det.
Idag är dagen som jag väntat i år och dar på - min första lediga dag i väntan på bebis. Tiden har tickat rätt så fort fram tills nu och jag hoppas att det så fortsätter.
I fredags packade jag ner sakerna på jobbet och försvann ut genom dörren.
Det var tomt och lyckligt. Vemodigt och underbart.
Tänk att jag äntligen får lov, att jag också ska få gå hem och få lov att vara förväntansfull. Tänk.
Och så blev det måndag och Viktor åkte iväg i morse som vanligt. Men inte som vanligt.
Ovanliga måndag.
Jag, katten och hunden har tänt stearinljus och myst hela dagen. Hyrt en film, lagat lunch.
Och så har jag hunnit med ett besök på mödravården i förmiddags också. Allt ser fortfarande helt perfekt ut. Mina värden och bebisens hjärtljud var fina. Lyckliga jag.
Lyckliga, lyckliga, lyckliga jag.
fredag 8 oktober 2010
Rusning
Vecka 31
Det är fredag och jag har fem dagar kvar att jobba. Det känns lite konstigt.
Det är fredag och jag och Viktor besöker IKEA för inköp av saker till bebisens rum, skötbord och lite smått och gott. Det är så stort och vackert och jag kan inte fatta att jag äntligen får göra det här.
Det är fredag och jag kan inte äta maten på IKEA som smakar äckligt. Ändå är jag vrålhungrig.
Det är fredag och hormonerna tokrusar i kroppen, jag surar på Viktor och längtar ihjäl mig efter clementiner och julmust.
Det är fredag och mitt bäcken nästan dör efter IKEA-vandringen. Jag tycker synd om mig själv och gråter i soffan medan Viktor bygger spjälsäng.
Det är fredag.
Lycka och psykbryt i total harmoni.
Det är fredag och jag har fem dagar kvar att jobba. Det känns lite konstigt.
Det är fredag och jag och Viktor besöker IKEA för inköp av saker till bebisens rum, skötbord och lite smått och gott. Det är så stort och vackert och jag kan inte fatta att jag äntligen får göra det här.
Det är fredag och jag kan inte äta maten på IKEA som smakar äckligt. Ändå är jag vrålhungrig.
Det är fredag och hormonerna tokrusar i kroppen, jag surar på Viktor och längtar ihjäl mig efter clementiner och julmust.
Det är fredag och mitt bäcken nästan dör efter IKEA-vandringen. Jag tycker synd om mig själv och gråter i soffan medan Viktor bygger spjälsäng.
Det är fredag.
Lycka och psykbryt i total harmoni.
måndag 4 oktober 2010
Äntligen!
Nu får Robert Edwards - provrörsbefruktningens fader, nobelpriset i medicin. Hurra!
Och så firar vi internationella barndagen. Och kanelbullens dag.
Heja!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7892812.ab
Och så firar vi internationella barndagen. Och kanelbullens dag.
Heja!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7892812.ab
söndag 3 oktober 2010
Tyngre
Vecka 30.
Det börjar bli tyngre och mer tydligt att jag faktiskt bara har dryga två månader kvar innan bebis är här. Och så har jag börjat få en hel del sådana där ofarliga sammandragningar. Magen blir stenhård ibland och jag måste vila en stund. Min andning är också tyngre nu och ibland känns det som jag får andnöd av att bara sitta på ett visst sätt. Dessutom har min vänsta hand börjat domna av ibland, sånt där karpaltunnelsyndrom antar jag. Och fingrarna är nu lite svullna så ringarna kan jag inte få på längre.
Det är alltså så här det känns att vara höggravid. Jag som alltid har undrat :-).
Igår handlade jag bebiskläder för första gången. En åkpåse, fem bodies, tre byxor, två sockor, två mössor och en mysoverall. Ska få en hel del kläder av vänner men några vill jag ju köpa själv, det är ju så roligt att äntligen tillåta sig!
Nu har jag två veckor kvar att jobba och börjar fundera på hur jag ska tillbringa all min ledighet. Det blir nog mycket vila och en hel del utflykter till vänner och familj gissar jag. Det ska bli så skönt!
Det börjar bli tyngre och mer tydligt att jag faktiskt bara har dryga två månader kvar innan bebis är här. Och så har jag börjat få en hel del sådana där ofarliga sammandragningar. Magen blir stenhård ibland och jag måste vila en stund. Min andning är också tyngre nu och ibland känns det som jag får andnöd av att bara sitta på ett visst sätt. Dessutom har min vänsta hand börjat domna av ibland, sånt där karpaltunnelsyndrom antar jag. Och fingrarna är nu lite svullna så ringarna kan jag inte få på längre.
Det är alltså så här det känns att vara höggravid. Jag som alltid har undrat :-).
Igår handlade jag bebiskläder för första gången. En åkpåse, fem bodies, tre byxor, två sockor, två mössor och en mysoverall. Ska få en hel del kläder av vänner men några vill jag ju köpa själv, det är ju så roligt att äntligen tillåta sig!
Nu har jag två veckor kvar att jobba och börjar fundera på hur jag ska tillbringa all min ledighet. Det blir nog mycket vila och en hel del utflykter till vänner och familj gissar jag. Det ska bli så skönt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)