onsdag 17 november 2010

Skräckblandat men mest av allt förtjusning

Nu är det kokta fläsket snart stekt och jag ska snart föda ut ett riktigt barn. Rätt ut bara.

Jag har längtat så länge och känner mig så laddad och mentalt förberedd att jag inte är särskilt rädd. Men dock lite allvarlig inför den stora stunden. Tänk att jag ska föda barn! Och hur kommer det att hända? Kommer jag hinna ringa hem Viktor om han är iväg och jobbar (han är ju sådär en 4-5 timmars resväg hemifrån)? Man har ju inte en susning om hur lång tid just min förlossning kommer att ta. Det kanske bara säger poff. Eller så säger det inget alls utan segar sig i flera dygn. Tankeverksamheten knakar just nu.

Jag hoppas ändå att jag inte behöver vänta på dagen D sådär våldsamt länge till. Och jag hoppas så innerligt så innerligt att fina bebisen vill komma ut innan jul, för jag tycker faktiskt att jag och Viktor har väntat tillräckligt. I närmare bestämt ganska exakt fem och ett halvt år.

Herrejösses. I fem och ett halvt år har vi längtat oss blåa efter just det som nu håller på att hända. Nyp mig i armen!

5 kommentarer:

Anna sa...

*nyp*
Och du, vet du vad det bästa är? Det ÄR på riktigt!
Precis som jag kände mig laddad inför förlossningen verkar du det också. Vi hade ju väntat ca 4 år också.
Passa på att njuta de sista veckorna, snart har du knappt tid att starta datorn när du är hemma själv med liten ;-)
Kram!

MissJoi sa...

*NYP* Gud vad ni är värda detta!! Jag längtar oxå så jag håller på att gå åt. Det kan verkligen ske närsomhelst.. allt inom 6veckor.. men jag hoppas det blir mer förr än senare.. kram på dig

IVF-Karusell sa...

Och ännu overkligare blir det när du klämt ut bebisen och ni får ta med bebisen hem :-D

Tänk att det finns små mirakel, helt fantastiskt! Hoppas allt går bra när det väl är dags!

Mikaela de Ville sa...

Har inte tittat in hos dig sen innan du blev gravid. Visste inte ens. Så glad jag blev! Grattis!
/Mikaela aka mochm ;o)

Sara sa...

Ja, det känns såå skönt att ha börjat med sprtorna. Ytterligare ett steg närmare målet...

Underbart att förlossningen närmar sig. Tänk vad ni kämpat, ni är såååå värda detta!

Jag hoppas det är vår tur snart..

Kramar i massor