Femanest-feber

Mensen har kommit och den första Femanesttabletten har nu landat i magen.
Underbart!

Våra två små embryos i frysen behöver inte vänta allt för länge till. Det blir upptining och förhoppningsvis insättning någon gång vecka 22 enligt snabba beräkningar. Förhoppningsvis säger jag eftersom man aldrig kan vara riktigt säker på sånt här. Risken finns med såna här insättningar att embryona inte klarar upptiningen. Då är det bara gå hem och förbereda sig på att börja om helt från början, med sprutor och allt (ryser).
Men varje embryo har ungefär 75% chans att klara upptiningen och eftersom vi har två stycken så är förhoppningarna stora.
Kommer att ringa kliniken på måndag och boka in ett ultraljud ungefär på dag 9 efter mens. Då ska det mätas slemhinnor och bestämmas exakt vilken dag som det magiska sker.

Nu kommer jag att ta 3 Femanesttabletter (östrogen) om dagen för att kontrollera slemhinnan. Doktorn sa att jag själv välja stimulerad eller ostimulerad cykel. Ostimulerad lät läskigt. Även om min kropp brukar vara som en klocka så litar jag inte på den ett enda smack. Den har ju inte riktigs samarbetat hittills om man säger så...
Nej, ju mer som går att kontrollera, desto bättre. Det är mer min melodi.
Och så har jag ett orosmoment mindre.

En ny resa har börjat och gud vet hur många resor vi har kvar innan vi når vårt mål.
Men en sak vet jag.
Att kämparglöden är större än någonsin och det här bara SKA gå vägen.
För eller senare.

Ikväll kommer C och hennes man på grillmiddag.
Och det ska drickas mojitos.
För det kanske jag inte får lov att göra mer för resten av sommaren.
Hoppas jag.