Ruvardag 14 - När sorgen hittar mig

Sorgen hittade mig igår kväll.
Stark och svår.
Som ett sugande slag i magen och i livet.
Fångad i mitt liv, i min kropp. Känslan av att vara fångad och fast.

Gick ut på klipporna och tittade på havet i kvällsolen. Grät.
Tyckte synd om mig själv. Om Viktor. Om oss.
Jävla Gud är du nöjd nu som hon sa i "Yrrol".

Sen sov jag hela natten, djupt och drömlöst.
Vaknade sorgsen, duschade, åt, gick ut med hunden.
Åkte till jobbet och undrade stilla hur jag skulle klara dagen.
Men allt blev bättre tillsammans med barnen, kollegor och dagens ljus.

Klippte leende gräset nu ikväll.
Solen har varit framme hela dagen.
Och sommaren är kommen.

Längtar efter Viktor som är i Flen och jobbar tills på torsdag.
Att älska och längta är det vi gör. Han och jag. På alla möjliga sätt.
Tur att vi gör det bra.