Julefrid

Jag läker fort den här gången. Kanske för att vi inte hann få tillbaka Lilla Livet alls. Kanske för att jag aldrig hann känna mig gravid den här gången. Kanske är det så. Hur som helst är det otroligt skönt.

Plötsligt får också andra saker plats i min hjärna.

Gårdagen ägnades uteslutande åt en slags julpyssel-mani, där jag glad i hågen åkte runt i affärer för att hitta saker att göra vårt hem lite extra fint med. Det kändes plötsligt superviktigt att få det fint och mysigt här hemma. Så att vi trots allt ändå får en god jul.

Jag köpte en ny julstjärna, en ljusslinga, massor av olika slags stearinljus och sist men verkligen inte minst - en ny vardagsrumsmatta.

En jättefin gräsgrön sak, en sådan som jag länge velat ha.

Ni förstår, vår förra vardagsrumsmatta har en del fläckar (av rödvin, kattkräks och hundkräks - ja av någon outgrundlig anledning så föredrar tydligen alla djur att spy på en mjuk matta). Fläckar som vägrar att gå bort hur mycket vi än kämpar.

Så när jag hittade denna gröna skönhet till ett dessutom rimligt pris, blev jag såklart överlycklig och grep i ren och skär eufori tag i en på väg mot kassorna.

Nu har Gröna-Sköna fått flytta in på hedersplatsen i vardagsrummet och Gamla-Spyan tagit plats i ett rum på ovanvåningen.

Så har vi tänt det första adventsljuset, stjärnan och stakarna är på plats och det obligatoriska glaset med julmust står på bordet.

Julefriden lägger sig över huset som mjukaste bommul.

Jag tackar för det.