Vaknade första gången halv 6 och har sovit oroligt från och till tills nu. Nu har jag gett upp tanken på en befriande sömn, gått ner i köket och kokat lite te.
Viktor har precis åkt till jobbet och jag är nu ensam med tankarna. Regnet slår mot rutan. Mitt täcke och lilla vovven värmer.
Men demonen finns kvar.
Står stark och tvingar sig på.
Jag vet inte vad som skulle vara värst. Att misslyckas idag strax före insättningen eller misslyckas senare på testdagen. Det kan nog vara samma. Samma jävla besvikelse. Samma ilska.
Snubbla vid mållinjen kan såna som jag göra tusentals gånger.
Jag kommer inte undan.
Det finns ingen stans att gömma sig, ingenstans att ta skydd.
12.30 idag kommer min värld att rasa eller ljusna.
1 kommentar:
Jag röstar för ljusna, det är ni värda! Kram Sara
Skicka en kommentar