Det var seeegt att träna idag. Kroppen kändes blytung och jag längtade bara hem. Konditionen verkade faktiskt lite sämre. Bara en tillfällighet eller är det nedregleringen som spökar? Jag är ju på otrampad mark eftersom jag inte tränade alls under förra IVFen. Har ingen aning om kondition och träning kan påverkas av nedreglering. Är det någon som vet?
Men torsdagens träning blir lite roligare då jag och min kollega har skrivit upp oss på torsdagsboxningen på gymmet. Jag brukar inte vara där men ibland så händer det. Jag vill ju inte riktigt köpa ett träningskortkort då jag inte vet hur länge och hur mycket jag kan utnyttja det. Dessutom ligger gymmet i samma by som jag jobbar, och det känns ju skittrist att allt för ofta behöva köra tillbaka dit igen på kvällen. Ytterligare en anledning är att mina träningskläder passar mig dåligt, de är lite för tajta för att det egentligen ska vara ok i offentlighetens ljus och det känns onödigt att köpa nya då jag antingen ska bli smalare eller tjockare. (Hoppas hoppas tjockare...)
Men på torsdag ska jag bjuda till och boxas igen. Det är så jäkla kul och trots allt min favoritträning här på jorden!
Nu ska jag klappa hund, klappa katt och njuta av att lediga onsdagen är i antågande.
2 kommentarer:
Jag skulle aldrig orka träna under behandlingen, jag blir vansinnigt trött under nedregleringen (och under stimulering bör man ju inte träna).
Jag får pausa i trappor och backar för att jag blir helt slut. Och då kan tilläggas att jag är PT och även om det inte blivit träning som vanligt förra året med IVF:erna, så har jag god kondition i vanliga fall.
Alla reagerar säkert olika på nedregleringen men för mig kan jag säga utan tvekan att konditionen påverkats kraftigt! Så det är säkert det som börjar spöka för dig också.
Ta det lugnt och ta hand om dig själv i första hand nu under behandlingen, är du trött så tvinga inte iväg dig och träna, vila istället.
Kram
Nej, jag får lyssna på min kropp, de är helt klart. Men visst skulle det vara fantastiskt att kunna fortsätta livet som vanligt till sprutorna i alla fall :-).
Man kan ju alltid försöka, även om jag egentligen kanske är lite väl optimistisk...
Skicka en kommentar