Vecka 6+2 - En roligare fru ikväll?

Om ni bara visste hur skönt det var att få läsa de värdefulla och lugnande kommentarer som Fertilitetsturisten, Hanna och Livetsommaria skrev efter gårdagens inlägg. Åh, så skönt! Tack så hemskt mycket!

Nätterna är långa och jobbiga, phu. Inte konstigt att jag måste gå och lägga mig urtidigt eftersom jag inte sover ordentligt. Javisst går jag upp och kissar ett par gånger per natt, men det värsta är nu att det gör så förbannat ont i ligamenten emellanåt att jag vaknar av detta också.
Det var nog det jag minst var beredd på kunde inträffa i början på graviditeten. Jag var inte beredd på ordet ligament övererhuvudtaget. Men man lär så länge man lever... För aj aj aj, vad det gör ont och sträcker ibland när jag ändrar sovställning. Det är som om mina ligament har legat och väntat och lurat otåligt i 31 år och äntligen släpps fria att jobba och plåga mig.

Planerade nästa vecka på jobbet med mitt arbetslag och allt efter tisdagsmorgonen kändes underligt att planera.
Finns det ett liv efter tisdag morgon?
Jag hoppas det, men mina ögon tårades när jag garderade mig inför mina arbetskamrater med att tillägga att OM jag kommer tillbaka. OM jag kan jobba nästa vecka osv.
De vet ju om min historia och försöker att förstå, men lite koko kände jag mig ändå som satt sa att jag inte visste om jag skulle komma tillbaka till jobbet efter ultraljudet.

Ikväll ska vi mysa och jag ska verkligen försöka att vara en lite roligare fru och vaken lite längre än 8. Jag har ju knappt träffat Viktor alls i veckan eftersom jag har sovit nästan hela tiden. Så jag ska försöka sova lite nu under eftermiddagen istället (vilket jag känner inte blir särskilt svårt).