Igår gjorde jag det stora förbjudna. Jag överträdde en brutalt riskabel gräns och hoppade orädd och våldsamt förmäten in i det drömmande nuet.
Jag köpte en gravidtidning.
Den lockade intensivt från sin hylla. Den med Marcus och Jonna på. Och jag tänkte att om nu Marcus och Jonna är med i tidningen så kan jag ju köpa den för att jag läser deras bloggar. Jag tog tag i den med svettiga fingrar och styrde snabbt mot kassan. Den åkte på bandet till en leende kassörska och jag betalade leende tillbaka.
I bilen hem grät jag.
Var det dags? Kunde jag köpa den? Blir jag straffad nu?
Och sen grät jag för att det blev så tydligt att jag faktiskt är gravid. Och lycklig. På riktigt.
Går och köper gravidtidingar. Bara sådär.
Mindes att jag för nästan 4 år sedan längtansfullt börjat att snegla på de där tidningarna i hyllan. Kom ihåg hur jag månad efter månad, år efter år gradvis började undvika att titta på de där glada tidningarna, hur de retfullt stirrade på mig, hur jag avskydde dem. Jag som inte kunde bli med barn.
Med vilken kraft det slog mig. I bilen på väg hem.
Jag är med barn.
Och åker hem med en sån där gravidtiding i väskan.
2 kommentarer:
Hej!
Vet inte riktigt hur jag hamnade här, men jag är glad att jag gjorde det. Jag är också gravid och exakt på dagen lika långt gången som du. Har hjärtat i halsgropen varenda dag. Vill så gärna att allt ska gå bra den här gången. Håller tummarna för oss båda!
Varma hälsningar
Sandra Palmqvist
Jag ler när jag läser, din lycka skiner igenom oron! Vad härligt att kunna få köpa en gravidtidning, jag vill också! Njut och ha det bra, även om jag förstår att du också är orolig. /Alice
Skicka en kommentar